Photo: Flickr user Tomo_Moko

Idag är det inget mindre än min födelsedag, vilket förstås varit en vanlig dag likt många andra där solen gick upp och färdades över himmelen. Till skillnad från andra dagar så har jag däremot tänkt på företeelsen födelsedagar mer än vad jag brukar.

Jag har ofta sett på födelsedagen som ett slags avlatsbrev, där jag och andra människor ”köper” vår uppmärksamhet till ett koncentrerat firande och kanske någon gåva och sedan slipper tänka mer på personen ifråga resten av året, istället för att portionera ut vår bekräftelse och våra gåvor under året och särskilt när det behövs.

Egentligen bör födelsedagen vara den dag på året då jag inte firas, utan istället mina föräldrar som förlöste mig, vårdade mig och hjälpte mig att växa upp. Oavsett hur den resan gått, så har det skett till stor del av andras omsorg och det är de som bör hyllas på min födelsedag.

Övriga dagar däremot, där bör jag och andra hyllas för den vi är och vad vi gör, gärna i små portioner och extra mycket när det behövs.

Jag vill avsluta denna tanke med en kort textbit från den i mitt tycke absolut bästa födelsedagslåten, Födelsedag av Kungahuset, där talman Tubski förkunnar: ”Jag vill inte ha tårta på min födelsedag/för jag vill ha, tårta varje dag, varje dag!/Jag vill inte ha paketer på min födelsedag/för jag vill ha, paketer varje dag/varje dag!”

Du som läser, och jag som skriver, och alla däremellan, är inte värda mindre än att få och ge uppskattning för något varje dag, och det är den bästa present jag kan tänka mig att få och tänka mig att ge.