Nya affärsmodeller inom musikindustrin – utifrån perspektivet av svenska låtskrivare, kompositörer, tonsättare och producenter

När produktionsbolaget Epidemic Sound lanserades i Sverige med en affärsmodell för produktionsmusik som friköpte enskilda verk till en låg ersättning, följdes detta av en debatt där främst journalister och företrädare från förvaltningsorganisationer för upphovsrätt gav företaget skarp kritik för deras ersättningsnivåer och syn på kollektiva rättigheter, medan låtskrivare, kompositörer, tonsättare och producenter var frånvarande i diskussionen. Studiens syfte har varit att undersöka hur svenska musikskapare som Epidemic Sound vill engagera för komposition och produktion ser på företagets affärsmodell jämfört med STIM. Studien består av två delar som använt en kombination av metoder. Den första delen består av en litteraturstudie om digitaliseringen av musik och globalisering. Resultatet antyder att förutsättningarna för musikskapare försämrats på sju områden; konkurrensen mellan musikskapare har ökat, kraven på musikskapare har ökat, kostnaden för marknadsföring av musik har ökat, en trend av individuella rättigheter har minskat förhandlingsutrymmet av ersättning, musikintäkterna har minskat, teknikföretagen missgynnar enskilda musikskapare och det finns brister inom förvaltningsorganisationerna för upphovsrätt. Studiens andra del består av en netnografisk studie av två svenska musikforum, som analyserats med tematisk innehållsanalys. Urvalet avgränsades till forumstrådar som Epidemic Sound använt till att engagera musikskapare att skriva produktionsmusik åt företaget. Resultatet indikerar att musikskapare med ett nätverk inom musiksektorn som redan erhåller ersättning från STIM är mer negativa till Epidemic Sound och mer positiva till kollektiva rättigheter, än musikskapare utan nätverk inom musiksektorn och obetydlig inkomst från STIM, som är mer positiva till Epidemic Sound och neutrala eller negativa till STIM.